Vi flydde så fort vi kunde:) inskrivning, pratat med Kirurg, narkos och gjort ultraljud. Buken va tumörfri, dock va Wildes njurar förstora. De skulle kolla upp detta mer och försöka läsa sig till om det är något sammanhängande med hans syndrom. Men vi ville inte stanna om vi inte behövde och är hemma igen. Han ska skrubbas och badas ikväll och samma procedur imorgon kl6. Sen åker vi in för att emla honom till kl 8 och operation kl9. Skönt att få sova hemma inatt med!

4 kommentarer

Smoster

30 Jun 2015 20:21

😘 tänker på er hela tiden

Svar: 😘
Malin

Anonym

30 Jun 2015 20:23

Håller alla tummar o tår för er! 💗. Kram Monica

Svar: Tack M! Kram 💗💗💗
Malin

Anonym

30 Jun 2015 21:30

Lycka till. Tänker på er och hoppas på det bästa!

Svar: Tack🙏🏼
Malin

Anonym

30 Jun 2015 22:55

Hej!

Kom in på din blogg efter efter att ha sett någon kommentera den på Facebook och vill bara lämna ett litet avtryck eftersom jag känner igen mig så i en del av det du skriver. Jag fick också mitt tredje barn i början av mars, en liten kille med downs syndrom. Vi har haft turen att vår son än så länge varit relativt frisk (kan bara ana hur jobbigt ni måste ha det), men känslorna/oron för den ovissa framtiden för ens barn känner jag så igen mig i. Vilken liten kämpe till kille ni har fått! Mvh en helsingborgsmamma

Svar: Hej! Tack för din kommentar. Ja ovissheten för framtiden är den värsta. Lycka till med er lille påg💙
Malin

Kommentera

Publiceras ej